En stillsam typ.

Det är en mycket stillsam typ som bor i min mage. Nästan dagligen sätter han griller i huvudet på mig med att inte röra sig på hela långa dagen. Sen när jag har prövat alla knep för att få honom att röra sig så kan han bidra med en liten spark som jag tolkar som att låt mig vara ifred. Nå, så länge jag känner rörelser dagligen så får jag väl nöja mig med att han är lugn av sig. Han gillar högst troligen att sova hela dagarna långa. Hoppas han gillar det även på utsidan av magen och att han ärver sin systers fenomenala sovgener.

Annonser

Mitt fredagstips till er.

Tänd en eld i spisen. Fyll en stor kopp med ett gott te. Mys ner er i soffan med en bra bok.  Anna Janssons senaste i serien om Maria Wern är mitt förslag. Känn hur lugnet fyller er, hur ni slappnar av. Sen slumrar ni en stund och vips är ni redo för att ta emot veckoslutet med öppna armar. Kom ihåg att göra det bästa av er lediga tid tillsammans. Det tänker åtminstone jag göra!

Gravidrapport.

Vi slapp hem och lovade dyrt och heligt att vi absolut endast ska vila. Och ingenting annat än vila. Jag hade inte öppnats något mer men istället läcker jag fostervatten. Alltid ska det vara något. Men sen till det positiva (eller hur man ser på det). Lillkillen växer på övre kurvan och speciellt hans huvudomkrets gör det. Så det är ju bra ur den synvinkeln om han väljer att titta ut före beräknad tid så borde han ha ordentligt med kött på benen. Men om han mot förmodan väljer att stanna till 40 veckor fulla eller längre så vill inte jag föda ut det huvudet. Annars sa dom att dom försöker förhindra en förlossning ända till slutet av vecka 34 men sen får han komma om han så vill.

Vecka 32+1 idag då.

Mental förberedelse.

Försöker förbereda mig mentalt inför morgondagens Tyks besök. Det är verkligen inte likt mig att gå och älta saker på det här viset. Men det är något med den här graviditeten som gör mig så känslosam, osäker och orolig. Felicias graviditet tog jag mest med en klackspark men nu känns det annorlunda. Är det för att man är mera medveten om sin kropp och dess signaler den här gången? Som min rådgivningsläkare sa ”Allting känns mera andra gången”. Man vet vad en förlossning går ut på, man vet vad man fruktar och är nervös för. Och så vet man ju hur härligt allting känns när det är över. Oj vad jag längtar dit. Nu hoppas jag bara att jag får komma hem efter morgondagens besök. Vill verkligen inte bli inlagd igen. Men har packat en liten övernattningsväska bara ifall att…