Förkyld.

Snoret rinner och ögonen tåras. Hon är känslig och gråtfärdig hela tiden. Sen blir hon ännu argare när hon inte får slå lillebror på huvudet eller ta hans lilla mini tutt. Stackars lilla storasystern. Det är inte lätt att bli stor och vara förkyld på samma gång.

Annonser

En liten kille.

Alltså det här är den chilligaste killen jag känner. Eller är det jag som är lugnare i min mammaroll denna gång må tro? Hur som helst är han helt härlig. Felicia säger ”oj oj oj” och vill sitta och peta på honom hela tiden. Och det vill jag också för han är så himla go.

Lördag.

Tomas spelar idag i Lindan Cup. Där emellan försöker han bygga ett trappräcke. Och så försöker han hinna hälsa på oss nu och då. Felicia har spenderat halva veckan med mommo och nu är hon lika mycket hos fammo som hemma. Jag känner verkligen att jag behöver få komma hem och styra upp det här nu.  Så att det blir lite lugn och ro för alla. Men eftersom killen har bestämt sig för att vara lite gul så får vi se hur det blir med den saken…

När man är liten och trött.

Helst vill han bara sova. Hela tiden. Dygnet runt. Och aldrig äta. Jag får truga och truga och reta honom och han bara somnar vid bröstet. Ynka 10 ml på flaska får man kämpa en dryg halv timme för att få i honom. Annat var det med hans syster när hon var nyfödd, hon låg vid bröstet 24/7 och åt och blev aldrig nöjd. Men den här livsnjutaren han vill bara sova. Om han bara sku förstå att vi kommer inte hem härifrån på enbart sömn, det är endast viktuppgång som gäller. Och helst vill jag se att viktkurvan pekar uppåt redan imorgon. Snälla snälla lilla älskling, ÄT!

2 dygn.

Killen blir idag 2 dygn gammal och vi har precis varit på den obligatoriska läkarundersökningen. Han fick grönt ljus och måste endast börja gå upp i vikt innan vi får åka hem. Jag känner dock att min mjölk håller på att stiga så vi hoppas på att det är dundereffekt i den och att han äter och växer till sig ordentligt under de närmaste dagarna.

Lite slö var han i vissa reflexer men det beror på hans tidiga veckor sade läkaren. Så vi ska idag ännu träffa en jumppatant som ska visa lite moves så vi kan träna med honom hemma på skötbordet vid varje blöjbyte.

Annars sover han dygnet runt och är världens mysigaste lilla kille. Nu längtar vi bara hem till resten av familjen!