Hem » Okategoriserade » Run run run.

Run run run.

Jag har fått det här springandet på hjärnan. Känns som jag bara tänker på att springa. Haha. Men det är kul, för jag har börjat tycka riktigt mycket om det. Det trodde jag aldrig att skulle hända faktiskt. Hoppas jag inte tröttnar på det som jag brukar på det mesta.

Under senaste veckan har jag sprungit 9 km + 3,5 km + 6,5 km. Och den sista rundan sprang jag till jobbet med reppun på ryggen. Måste ha sett smått roligt ut men jag måste klämma in träningen när tillfällena ges. Ikväll tänkte jag ännu ta en runda, vet ej hur lång. Beror på hur det smakar.

Mitt största dilemma just nu är att min springkompis flyttat till Norge för 2 månader. Och det är såå mycket tyngre att springa själv. Så är någon sugen på att börja joina mig? Snälla.

Annonser

3 thoughts on “Run run run.

  1. Så där brukar jag också bli då jag är inne i en joggingfas, då tänker jag bara på att springa, vart jag ska springa, hur långt, när, med vilken musik. Saknar det lite nu. Nu springer jag bara för att jag känner att jag måste hålla upp konditionen jag jobbade upp så bra. Hoppas det hjälper att jag fått en löparbuddy så jag inte måste springa ensam mer.

    • Ja, jag får nästan abstinens om jag inte sprungit på några dagar. Trodde aldrig jag skulle komma till det stadiet att jag njuter av löpningen. Men det känns super bra just nu! Jag saknar verkligen min träningskaveri, är rädd för att jag har slappat till allt för mycket tills hon kommer hem tillbaka i februari. Det är verkligen sjutusen gånger tyngre att komma iväg ensam.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s