Kärlekscampen 2013.

image

image

image

Alltså vilken helg. Jag har haft så himla kul. Vilket gäng alltså som firade Sandras möhippa. Ni är bäst hela högen. Om möhippan var så här kul hur galet kul kommer inte bröllopet att bli då? Kan inte vänta.

Annonser

Bästa tiden.

image

image

Alltså jag får inte nog av hur fullkomligt ljuvligt det är att springa den här tiden på året (förutom ikväll då, känns som höst ute). Men annars är det toppen, som en kväll i förra veckan i vackra Ekenäs t.ex. Inte för varmt och inte för kallt. Helt perfekt. Så skönt och lugnande att springa i solnedgång dessutom. Sandra stod för det hurtiga sällskapet och mitt hjärta sörjer att vi inte hinner träffas och springa tillsammans oftare.

Hallå….?!

Är det någon kvar här? Jag ber om ursäkt att jag är en väldigt seg bloggare för tillfället. Men tiden hinner bara inte till. Jobbar jag inte så gör jag inget annat än lyfter ner Liam från matbordet. För att 5 minuter senare åter hitta honom stående där och puffa på tak kronan så dem svajar hit och dit. Alltså snacka om att testa sin mors nerver så till den mildaste grad.

Så ni tappra läsare som hänger kvar här. Stå ut, det skall bli bättre. Lovar!

Springterapi.

image

Jag har haft konstant värk i bihålorna i två veckor efter min flunssa. Igår fick jag nog och drog ut på länk. Tänkte före att det här går aldri, mitt huvud kommer att explodera. Men vi sprang 9 km på lätta ben. Och idag har jag ingen värk. Det kallar jag terapi. Springterapi. Prova ni också. Känslan är magisk åtminstone med den här utsikten son Lövö bron bjuder på.

Sockersuget.

Ifall ni undrar så tampas jag fortfarande med mitt enorma sockersug. Det kan verkligen vara tärande. Jag har varit en riktig monstermorsa hela veckan utan socker. Vilket skithumör alltså.Men jag ser ljuset i tunneln. Igår hittade jag en gömd godispåse i en byrå och tänkte att jag äter en i smyg. Jag stoppade en karamell i munnen men spottade genast ut den. Alltså jag är så skrattretande. Vem lurar jag när jag står där och smygäter i byrån? Haha.

Bikini bootcamp.

image

image

Det måste ju testas. Liksom varje vår är jag full av träningsiver och förändringarnas vindar blåser friskt. Men alltid tar min motivation slut och så återgår jag till mina gamla dåliga vanor. Det står här i min nya bibel att tre veckor är tiden det tar för att göra förändringar i livet som verkligen håller. Nå, vi ska se vad det blir av det här. Nu har jag skrivit det här så nu har jag lite mera press på.