Hem » Uncategorized » Att bli snuvad på konfekten.

Att bli snuvad på konfekten.

Ännu så här 2 månader efter den där hektiska natten när Maja kom till jorden så kan jag känna mig lite lätt traumatiserad (kanske fel ord men något ditåt).  Inte så att jag skulle vara rädd att föda igen. Mera bara det att jag på ett sätt gick lite miste om hela förlossningsupplevelsen som jag så hade planerat och väntat på. Det här låter säkert jätte knäppt. Men det här var troligtvis min sista förlossning och jag hade förberett mig så. Jag vet, jätte dumt att göra det egentligen.

Jag gick ju för första gången till beräknat datum och såg fram emot en lugn förlossning med bara ett par barnmorskor och inte rummet fullt med läkare, studeranden och extra händer här och där. Jag hade önskat mig en vattenförlossning om så var möjligt. Jag hade lagat en lång spellista på Youtube som jag döpt förlossning som jag hade tänkt lyssna på under de där långa tysta timmarna i salen.

Men tji fick vi. En välskapt och frisk flicka fick vi ju hur som helst och ni får inte tro att jag är otacksam. Det är bara det att jag tycker att 2 h 20 minuter från den allra första värken tills det är klart är för kort tid. Det blev för intensivt, det gjorde nästan för ont. Nästan så att jag tuppade av av smärtan i ett skede. Smärtlindring annat än lustgas var det ju aldrig fråga om. Det hinner man inte fundera över när man endast mellanlandar 25 minuter på förlossningen innan barnet är ute. Nästan så jag tänkte att snart vaknar jag hemma i min säng och det här var bara en dröm. Så overkligt fort gick det. Minns ännu känslan av hur adrenalinet pumpade och jag darrade när jag gick i duschen efter förlossningen.

Jag har målat upp tusen scenarion om hur det kunde ha gått. Jag kunde ha fött i bilen, hemma eller i korridoren på sjukhuset. Allt handlade ju om minuter och av dem fanns inte så många att spela med. Tur att jag inte visste det då när vi körde iväg. Vi hade trots allt 45 minuter nattlig bilfärd framför oss. Och tur att jag litade på mig själv och min magkänsla som sa att vi måste åka in till BB trots att jag bara hade haft värkar i 1 timme. Och att vi åkte iväg bums trots att jag hörde tvivlet på rösten hos barnmorskan som jag pratade med när jag ringde in och sa att vi kommer.

Men slutet gott allting gott. Undrar hur länge jag kommer att gå och älta det här. Eftersom jag egentligen inte är en grubblare. Jag tar inte så stor stress med något i livet. Går mera efter mottot att allting löser sig. Är bra på att ta snabba beslut och finner mig snabbt i olika situationer. Men jag antar att det här med att föda barn är så viktigt och stort för mig att det här ska jag nog grubbla och vrida och vända på ett litet tag till. Tills jag har grubblat sönder det i molekyler och bara sparar det som ett fint minne och en knasig upplevelse.

Men istället för att anlita en terapeut så pratar jag med er här. Praktiskt va?

Annonser

7 thoughts on “Att bli snuvad på konfekten.

  1. Jag känner lite lika. Jag ville ju verkligen i badkaret och allting det där och så fick vi inte ens komma till en förlossningssal. Det gick inte på något vis som jag hade tänkt mig. Egentligen helt glad för att jag inte hann få epiduralen som jag så gärna ville ha, för annars hade jag nog aldrig vågat pröva på att föda utan. Men sen var det det med moderkakan som satt fast också. Det förstörde igen hela upplevelsen. Lite så där att jag skulle vilja ha ännu en förlossning 😁

    • Jag ha tydligen skrikit till Tomas sista biten i bilen i nerförsbacken till sjukhuset att ”om dom säger att ja nu bara e 4 cm öppen så får dom på käften. O ja ska ha epidural”. Fast de e de sista ja egentligen ville ha 😂

  2. Det var precis som om du skulle ha beskrivit min förlossning! Bara det att vår mellanlandning var 14 minuter på sjukhuset och en förlossning på 7 minuter… Skötte liksom alltihop hemma utan att jag egentligen fattade det, väntade bara att det skulle ta mera ont och trodde egentligen aldrig att det var på riktigt… vad vet man när det gäller första barnet, en helt ny upplevelse och man tror ganska blint på personalen som i telefon bad oss stanna hemma så länge som möjligt… Tur att vi fattade att göra så som det kändes bäst och åka in för allt skedde sen så snabbt så sen plötsligt var ungen påväg ut i tamburen redan… Den bilfärden har jag ältat och ältat. Fullpumpad med adrenalin och ingen minut extra för bedövning, det var bara att acceptera att så här är det, och krysta för fullt. Två krystvärkar så var han ute. De visste inte mitt namn eller nån annan viktig info och jag födde i mina egna kläder. Tillika som det för mig var världens häftigaste upplevelse och jag var helt fascinerad eftersom det inte egentligen alls tog ont, så var det också en ganska traumatisk upplevelse med tanke på vad som kunde ha hänt med bara några få minuters marginal, på vägen, den låsta dörren till avdelningen etc… De kollade upp mig flera gånger under tiden på BB för att se att jag var ok efter alltihop, men slutkänslan var ändå att jag var väldigt nöjd med allting och tyckte mest det var en häftig upplevelse. Skulle dock gärna någon gång om det är möjligt pröva på en ”vanlig” förlossning, för nu känns det ibland som att jag egentligen inte vet hur det är att föda barn.

    • Jag hade ju också väldigt snabb förlossning med första. Men då hann vi ändå va 1,5 timme på förlossningen. Snabbt och effektivt o de e ju bra. Fast man blir chockad och lättad och euforisk på samma gång. Märklig känsla!

  3. Det var precis som om du skulle ha beskrivit min förlossning! Bara det att vår mellanlandning var 14 minuter på sjukhuset och förlossningen på 7 minuter. Jag hade tydligen skött allting hemma på egen hand utan att jag fattat det, väntade bara på att det skulle ta mera ont och vad vet man egentligen när det är första barnet och man tror ganska blint på personalen som I telefon bad oss stanna hemma så länge som möjligt. Tur så fattade vi att åka iväg i alla fall för sen skedde allt så snabbt plötsligt och ungen var påväg i tamburen redan. Den bilfärden den där tidiga sommarmorgonen har jag ältat och ältat. Fullpumpad med adrenalin och ingen minut extra för smärtlindring då vi väl kom fram. De visste inte mitt namn eller nån annan viktig info och jag födde i mina egna kläder. Tyckte egentligen att det var den häftigaste upplevelsen i mitt liv och jag var så fascinerad att det inte tog så ont som jag varit rädd för. Men också en väldigt traumatisk upplevelse, speciellt i efterhand då man började fundera på allt som kunde ha gått fel med bara några få minuters marginal, om vi inte hunnit fram, om det varit mera trafik, att dörrarna till förlossningen var låsta och ingen öppnade på en lång stund etc… De kollade upp mig flera gånger under tiden på bb för att se att jag var ok efter alltihop men mest tyckte jag nog ändå det var en positiv upplevelse som jag gärna gör igen. Skulle dock gärna, om det är möjligt, få uppleva en ”vanlig” förlossning för ibland känns det lite som om jag inte vet hur det är att föda barn.

  4. Ja det är nog dubbla känslor här också. Jag blev ju igångsatt andra gången och hade väntat mej en längre förlossning. Tänkte att den här gången får jag prova lite olika smärtlindringsmetoder men nej, från det att jag fick droppen så gick det snabbt med så lindriga värkar att jag skulle ha kunna gå ut och shoppa om det inte hade varit för droppställningen. Så då tog de hål på hinnorna och det kändes som en evighetslång värk utan paus och på knappa tre timmar var han ute. Och under de tre timmarna vägrade jag släppa lustgasen och allt var som i en dimma. Ännu ältar jag den här förlossningen, tänk om den startat hemma med att vattnet gått och jag hade varit ensam hemma med storasyster. Det skulle nog inte ha blivit lång tid på förlossningen för oss då heller och det är så skrämmande att tänka att de stänger små avdelningar.

    • Ja de där intensiva värkarna som går in i varandra och man får aldrig slappna av. Hua! Det är verkligen skrämmande. 45 minuter är ju ändå rätt nära men de finns ju de som bor längre bort 😱

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s